Hur går en bodelning till

Bodelningsavtal

För att kunna skriva ett bodelningsavtal måste en bodelning ha genomförts. Hur en bodelning går till varierar beroende på om den sker under pågående äktenskap, efter skilsmässa, när samboförhållandet upphör eller på grund av dödsfall.

Under pågående äktenskap

Makar kan göra en bodelning trots att de fortfarande är gifta. En sådan bodelning kallas för bodelning inom äktenskapet.

Man kan göra en bodelning inom äktenskapet om makarna exempelvis vill klargöra vem som äger vad. Ett bodelningsavtal kan även i vissa fall skydda ena makens tillgångar, om den andra maken inte skulle kunna betala sina skulder. Det går nämligen inte att utmäta ena makens tillgångar för den andra makens skulder.

För att kunna göra en bodelning inom äktenskapet måste makarna först göra en anmälan hos Skatteverket. Båda makarna måste vara överens om att de vill göra en bodelning. En make eller maka kan inte själv kräva det. Bodelningen ska göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena som rådde den dag anmälan gjordes hos Skatteverket. Makarna ska då räkna ihop sina tillgångar och skulder, samt redovisa andra uppgifter som vara av betydelse.

Sedan kan makarna välja vilken gemensam tillgång (giftorättsgods) som ska tillhöra vardera maken. Slutligen ska makarna tillsammans dokumentera bouppteckningen. I samband med detta ska makarna upprätta ett bodelningsavtal, där det framgår att en bodelning har skett och vem som äger vad av egendomen.

Obs! Kom ihåg att ett bodelningsavtal inte omvandlar giftorättsgods till enskild egendom – detta kan endast ett äktenskapsförord ändra på.

Efter en skilsmässa

När ett äktenskap tar slut ska det i regel ske en bodelning av allt giftorättsgods. Ingen bodelning behöver däremot ske om makarnas egendom är registrerad som enskild egendom. Det förutsätter då att det inte finns något gemensamt giftorättsgods.

Bodelningen ska göras efter egendomsförhållandena den dagen då talan om skilsmässa väcktes. Tillgång och skulder som vardera make har vid denna tidpunkt ska räknas ihop och sedan fördelas mellan makarna. Varje make är enligt lag skyldig att redovisa sin egendom samt andra uppgifter som kan vara av betydelse vid bodelningen. Tillgångarna och skulderna ska sedan dokumenteras i en bouppteckning. Skulle någon make vägra detta, kan domstolen utse en bodelningsförrättare.

Själva bodelningen sker sedan antingen när äktenskapet formellt är upplöst, eller direkt när ena maken begär bodelning under tiden skilsmässan pågår. Makarna ska tillsammans göra bodelningen och dokumentera vem som har fått vad. Dokumentering sker i form av ett bodelningsavtal.

Efter ett samboförhållande

Båda samborna kan begära bodelning när samboförhållandet upphör. Kravet på bodelning måste däremot komma inom 1 år efter att samborna separerade. Här skiljer det sig lite mellan samboförhållanden och äktenskap, då en bodelning mellan sambos bara sker på begäran.

I en bodelning utgår man alltid från de egendomsförhållandena som rådde den dagen då samboförhållandet upphörde. Varje sambo är skyldig att redovisa sin samboegendom och sina skulder kopplade till samboegendomen. Varje sambo får dra av sina skulder kopplade till samboegendomen, exempelvis bostadslån på sambobostaden. Har ena sambon skulder som inte är kopplade till samboegendomen, får dessa endast dras av om sambon inte har någon annan egen egendom som kan täcka skulderna. Det går dock aldrig att dra av skulder till ett högre värde än vad ens egna samboegendom är värd.

Skulle en sambo vägra bodelning, kan tingsrätten utse en bodelningsförrättare som ser till att bodelningen blir genomförd.

Det som finns kvar av samboegendomen efter att skulderna är avdragna ska delas lika mellan samborna. Denna bodelning ska sedan dokumenteras med hjälp av ett bodelningsavtal. Bodelningsavtalet fungerar då som ett bevis på hur samboegendomen har fördelats, samt att själva fördelningen har skett.

Tillbaka till Bodelningsavtal