Bodelning dödsfall

---

Bodelning när en maka går bort

Något som många inte tänker på är att faktiskt alla äktenskap tar slut – antingen genom skilsmässa eller dödsfall. När ena maken går bort upplöses nämligen äktenskapet. Enligt huvudregeln ska det alltid ske en bodelning när en make går bort.

Det finns dock två tillfällen då ingen bodelning ska ske. Det ena tillfället är när det bara finns gemensamma barn och den avlidne inte har något testamente. Då får den kvarvarande maken allt. Det andra tillfället är om makarna endast har enskild egendom och den kvarvarande maken inte begär att få ta över bostad eller bohag från dödsboet.

Om det däremot sker en bodelning, ska den vara mellan den efterlevande maken och den avlidnes arvingar. Först ska egendomen som varje make har vid dödsdagen räknas ihop. Sedan ska detta ska dokumenteras i en bouppteckning, som ligger till grund för bodelningen.

Själva bodelningen kan sedan dokumenteras med hjälp av ett bodelningsavtal. Bodelningsavtalet visar vem som har fått vad och att bodelningen faktiskt har blivit klar.

Bodelning när en sambo går bort

Det är endast den efterlevande sambon som kan begära bodelning. Begäran om bodelning måste ske senast vid bouppteckningen. Detta innebär att begäran måste ske inom 90 dagar – eftersom det är tidsfristen för att genomföra en bouppteckning vid dödsfall.

Bodelningen kommer då ske mellan dödsboet och den efterlevande sambon. Där ska båda parter redovisa sin samboegendom, räkna av skulderna och sedan dela lika på det som finns kvar. Bodelningsavtalet upprättas i sånt fall mellan den efterlevande sambon och dödsboet.

Den efterlevande sambon har rätt att få minst 2 prisbasbelopp av det som finns kvar av samboegendomen, efter att skulderna har räknats av. Denna regel kallas lilla basbeloppsregeln och innebär att den efterlevande sambon har rätt till samboegendom värd 95.200 kr år 2021 och 96.600 kr år 2022.